elli & brille says:

I lördags var det 18årsfest gånger tre, eller middag var det ju. (Grattis Tonie, Jeppe och Linus som jag visst glömde att gratta... :S) Vi satt på byhålans pizzeria och käkade pizza & plankstek. Det var rätt najs, men vid klockan 20 skulle alla plötsligt vidare till krogen. Och det verkade som att det bara var Jag, Gaby och Wofflan som inte skulle med. Vi var doomed att åka hem och kolla på melodifestivalen (DÖDA MIG!). Istället för att följa ödets stig hem så åkte jag hem till Lenas lya och chillade hårt med henne och Marre. Efter mycket skratt och knäppheter skulle jag och Marre ta oss hem.
(Och nu kommer jag till hela poängen:)
Marre och jag var tvunga att gå ner längst en brant stig, full med is och lera. I kolsvart mörker. Jag hade 7 cm klack, fast vi kan låtsas att det var 10 för det kändes som det. Upp var inga problem, man kunde gå bredvid och borra ner klacken i gräset. Men på tillbakavägen var det lite klurigare. När jag nästan var nere vid vägen tappar jag helt plötsligt balansen. För att inte ramla får jag för mig att ställa mig på isen. Det var nog årets sämsta idé. Jag halkar såklart, faller bakåt och tar emot mig med händerna så att jag står i värsta "krabbställningen" och glider förbi Marre resten av biten, typ fyra meter, skrikandes "IIIiiiiiiiiiiiiiihhh!!!" Och hela vägen har jag lyckats hålla rumpan ovanför marken, men nu skrattar jag så mycket att jag är tvungen att sätta mig. PLASK rakt ner i en vattenpöl.


Passande låt? ...Kanke inte riktigt, men tung e den ;)